Dela

Kommentera

2 thoughts on “Klart för sprängning av Rådasjön

  1. Hej!
    Jag har tidigare talat med Härryda kommun om ”problemet Mölndalsån”.
    Jag har fått reda på, att man väljer att ha sjöarna halvfulla eller mer för att trygga färskvatten till bl.a. Göteborg. Detta övervakas av Park och Natur i Göteborg.
    Jag anser att det är detta, som är en del av problemet.
    När höstregnen kommer, måste man börja tappa motsvarande mängd. Regnar det mycket måste man tappa mera. Regnar det ändå mer måste man tappa maximala, tillåtna flöden – eller mer?
    För att kunna anpassa Mölndalsån till dessa maximala, tillåtna flöden anses det att man måste räta upp ån horisontellt såväl som vertikalt, dvs. göra den mer ”lättrunnen”.
    När man gör om ån så, att man får ett laminärt flöde, gör dessa ”förbättringar” att översvämningarna kommer att bli ändå värre, någonstans i åns utsträckning. Det lutar åt Mölndal…
    Istället bör man använda sjöarna som möjliga magasin för höstregnen och reglera dammluckorna för att först och främst få ett harmoniskt flöde i ån. Därefter möjligheten att samla vatten i sjöarna och, i sinom tid, vid höstregnen, tappa ut det.
    Om man därtill utformar ån så, att man uppnår en turbulent strömning, i så stor utsträckning som möjligt, når man det maximala: En slingrande, vacker å i vår närmiljö som kan invänta höstregnen med ”gott självförtroende”…
    Studera: Victor Schaubergers skrifter Samlingskompendium 5 och 6. Utgivare: Olof Alexandersson, Stiftelsen Institutet för Ekologisk Teknik (IET) Linköping

    • Hej, tack för din kommentar. Den här frågan är mkt komplex. Allmänintresse står mot allmänintresse. Jag vet inte om du läst domen eller ngt underlag. Man avser att bygga om Stensjödämme och Grevedämmet. Med utgrävningar och ombyggda dämmen avser man att bättre kunna reglera flödet till vissa nivåer. Det största ingreppet görs vid Grevedämmet, där de båda rännorna fördjupas och vidgas. Rännan närmast vägen drabbas mest. Träden tas bort.
      När det gäller Ståloppet anser vi att det bör göras en sk biotopkartering för att få ett bra underlag. Annars blir det bl a svårt att göra en utvärdering.
      Mvh Inger Schale
      Ordförande
      Mölndals Naturskyddsförening

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *