Mölndals Naturskyddsförening och Naturskyddsföreningen Göteborg har tagit del av granskningshandlingarna och önskar inkomma med följande synpunkter.

Översiktsplanens upplägg och inriktning för markanvändning
Här presenteras en planstruktur som ger intryck av att de globala miljö- och hållbarhetsmålen är överordnade de regionala och lokala. Detta är mycket positivt och välgrundat från vetenskaplig synpunkt. En granskning av den digitala kartan avslöjar dock att planen i praktiken i hög grad strävar åt motsatt håll. Av den framgår att biologiskt produktiv mark alltjämt avses täckas av asfalt och betong – en process under vilken stora mängder växthusgaser avges till atmosfären samtidigt som markens framtida kapacitet att utgöra kolsänka går förlorad. Bebyggelse planeras tränga allt djupare in i skogen, bland annat sydost om Norra Långvattnet och i östra Balltorp.
Sådana byggprojekt kommer oundvikligen i konflikt med de globala målen och ska därför inte genomföras.

Inriktning för markanvändning och stadsbyggnadsstrategier
I planen framhålls att en av våra viktigaste tillgångar är den tätortsnära naturen. Men på vilket sätt förstärker utvecklingsorterna och transportstråken gröna och blå strukturer? Exploateringarna driver klimatförändringar och transportstråk skapar barriärer som snarare vållar biologisk utarmning än gynnar mångfald. Det är sant att de negativa effekterna kan mildras om stråken utformas på lämpligt sätt men det starka politiska motståndet mot en ekodukt i Fässbergsdalen skadar trovärdigheten i planens resonemang härvidlag – ett resonemang som generellt synes präglas av en strävan att äta kakan och ha den kvar. Ska tätorterna expandera så sker det med nödvändighet på bekostnad av de värdefulla gröna miljöer och tätortsnära natur man säger sig vilja värna om.

Exemplen på målkonflikter är många. Ang. jordbruksmark sid 27: Livsmedelsförsörjning genom jordbruksmarken ska värnas.
”DET GÖR VI GENOM ATT PRÖVA JORDBRUKSMARK FÖR EXPLOATERING HUVUDSAKLIGEN I STATIONSNÄRA LÄGEN MED ETT GÅNGAVSTÅND OM 800 METER TILL STATION. DET GÖR VI OCKSÅ GENOM ATT VÄRNA DET ÖPPNA LANDSKAPET”. Rubriken är vilseledande då den inte överensstämmer med första meningen. Vad som värnas är möjligheten till ytterligare exploatering av jordbruksmark i en tid när sådan inte längre borde komma i fråga. Det är inga försumbara ytor som ska säkras för bebyggelse. Ytan runt stationen med en radie på 800 m stationsnära lägen omfattar över 2 kvadratkm.

I sammanhanget inställer sig frågan om huruvida kommuner förutom den lagstadgade skyldigheten att tillhandahålla bostäder inte också borde omfatta skyldighet att förse sin befolkning med livsmedel? Det i skrivande stund pågående kriget i Ukraina med åtföljande bortfall livsmedeltillförsel från en av världens bördigaste jordar avslöjar sårbarheten i låg självförsörjningsgrad. Tanken på att ta höjd för oväntade och plötsliga katastrofala händelser var inte aktuell när planen togs fram. Snarare genomsyras den av en omodern tilltro till att tillväxt av befolkning och ekonomi skulle göra samhällsbygget mer motståndskraftigt mot yttre påfrestningar. I verkligheten rådet det motsatta
förhållandet. Ju mer som byggs, desto mer måste underhållas och underhållet kräver ständig tillförsel av alltmer energi och material i en ond spiral. Kostnaderna ökar men räkningen skickas på framtiden.

Skogens och jordbruksmarkens klimatreglerande roll sid 27 och 48
För att skogen ska ha en klimatreglerade roll gäller, i synnerhet i nuläget, att den inte avverkas. Vid avverkning avgår stora mängder växthusgaser till atmosfären och det får inte ske om de globala målen ska uppfyllas. Visserligen är det sant att trä binder kol men det tar mycket lång tid (decennier och århundraden) innan utflödet kompenseras. Hårdgörning av jordbruksmark leder, som nämnts ovan, också till att markens funktion som kolsänka går förlorad.
Angående knäckfrågor sid 27: Hittills har exploateringsintressen som regel haft företräde, nu måste den prioriteringsordningen ändras.
För verklig måluppfyllelse måste ordet ”bör” på flera ställen ändras till ”ska”.
I planen anges att det vid all fysisk planering finns ett ansvar att se till att de gröna kilarna inte byggs igen. Detaljplanen Lunnagården utgör ett lika tydligt som dåligt exempel på det.

Klimatanpassning s 29
Bromsa och vända klimatpåverkan: Svårt att åstadkomma i Mölndal då genomförda, pågående och planerade bygg- och exploateringsprogram driver negativ klimatpåverkan.
Planen innehåller flera välskrivna avsnitt som speglar en hög kunskapsnivå och det hade varit önskvärt om dessa löpt som röd tråd i planförslaget: Det finns stora vinster i att värna och utveckla de tjänster som naturen erbjuder, ekosystemtjänster.
Knäckfrågan: Exploatering innebär en fördel för den som bygger, i övrigt blir det en kostnad med klimat- och miljöpåverkan. Snarare än att bygga nya stadsdelar bör man säkra de redan befintliga. Som nämnts ovan har allt som byggs en begränsad livslängd och behöver ersättas med tiden. Oreflekterat låser man in sig i framtida kostnader.

Förutsättningar i den byggda miljön s.35

”Hållbart stadsbyggande är idag en självklarhet”. Vad menas med hållbart byggande? Energi och material måste hämtas ur naturen. Gruvor, stenbrott, kalhyggen, vindkraftsparker, vattenkraftsdammar – listan kan göras lång över allt som erfordras för stadsbyggande.
Hållbar tillväxt är en självmotsägelse. Utveckling kan vara hållbar på en ändlig planet men inte tillväxt. Som nämnts ovan innebär exploatering och byggande ianspråktagande av natur vilket driver klimatförändring. Ärligare att inte nämna HÅLLBART i exploateringssammanhang.

Genomförande och planeringsberedskap s 40-41
Avvägning mellan intresseomåden: ”Ett helhetsperspektiv för staden och samhällets utveckling behövs när olika särintressen ska vägas mot varandra och prioriteras". Här måste man definiera och skilja på allmän- och särintressen. Allmänintressen som natur och klimat styrs av naturlagar som inte går att kompromissa med. Politiska viljeriktningar och exploateringsintressen kan man däremot kompromissa om. Investerings- och exploateringsbudget kan i vissa avseenden betraktas som ett särintresse som driver byggplaner på jordbruksmark mot allmänintresset livsmedelsförsörjning.

Utpekade områden för fördjupningar s 42
Framtida markreserv: ”För att säkerställa framtida generationers behov och utveckling…”. Det är det minsta problemet för framtida generationer som får leva med konsekvenserna av tidigare exploateringar.

Del i regional utveckling s 44-45
Energiförsörjning: Energibehovet växer i takt med exploatering så problematiken är delvis självförvållad. En ond cirkel således och var går gränsen? Hur mycket energi kan man ta ut?

Riksintressen s.46
Bostadsförsörjning: Är bostadsförsörjning ett allmänt intresse eller ett kommunalt intresse?
Då behovet av energi, livsmedel osv ökar, ökar också samhällets sårbarhet.
Jordbruksmark s 48: Vem avgör om exploatering av jordbruksmark är ”av väsentligt samhällsintresse”? Den hugande exploatören eller framtida generationer?
Skogsmark s 48: I planen lyfts på flera vikten av bevarande av biologisk mångfald, motverkande av klimatförändringar. Samtidigt saknar kommunens egna skogar saknar skydd. Stopp för avverkning och exploatering av skogsmark samt slopade avkastningskrav skulle främja både biologisk mångfald och klimat.

Hållbarhetsbedömning; bilaga till plan s.5
Befolkningstillväxt kan inte frikopplas från förlust av biologisk mångfald och klimatpåverkan. Tillsammans med krav på materiellt välstånd utgör befolkningstillväxten den ultimata orsaken till miljöproblemen.
Stycke 2 sid 5, präglas av önsketänkande. Befolkning multiplicerat med materiellt välstånd bestämmer trycket mot ekosystemet. Tekniska landvinningar kan under en begränsad tid något mildra trycket men dess vinster äts upp av tillväxten. Vetenskapliga belägg för frikoppling av ekonomisk tillväxt från dess materiella underlag och tryck mot ekosystemet saknas.
S 17: Värna och tillskapa våtmarker. Mycket bra texter här, inte minst under Natur- och kulturmiljö s16-17. Frågan är bara hur ambitionerna ska förverkligas när de bringas i konflikt med storslagna politiska visioner och exploateringsplaner.
Sista stycket haltar: Ekosystemtjänster kan inte skapas av människan. De är resultatet av evolutionära processer som verkat under lång tid och som kan nyttjas, mer eller mindre klokt, av människan.

Mölndal 2022-04-01

Mölndals Naturskyddsförening
Leif Lithander,
John Kindblom
Elin Trolltoft 
molndal@naturskyddsforeningen.se

Naturskyddsföreningen Göteborg
Anders Levén