Låt Lilla Fässbergsdalen leva!

Lilla Fässbergsdalen utgör en värdefull natur- och kulturmiljö. Den är en viktig del i den grönkil som sträcker sig från Kungsbacka i söder och ända in i storstadens centrum och Slottskogen. ”Tremilaparken” har kilen fått heta i LONA-projektet för Slottskogen-Sandsjöbackakilen. Större delen av grönkilen består av naturreservat med Sandsjöbacka naturreservat söder om Fässbergsdalen och Änggårdsbergens naturreservat norr om. För att kunna förflytta sig obehindrat, i norra spetsen av den gröna kilen, är flora och fauna beroende av att länken genom Fässbergsdalen fungerar.

Lilla Fässbergsdalen. Foto Inger Schale 2014-02-02

Mölndal och Göteborg har gemensamt tagit fram en fördjupad översiktsplan för Fässbergsdalen. Planen innehåller strategier för markanvändning, infrastruktur och miljö. Mölndals stad har påbörjat planarbete för Lilla Fässbergsdalen och det planeras för 150-200 lägenheter. Förslaget innebär en kraftig påverkan vad gäller kultur- och miljövärden. Värdefull jordbruksmark, för ett framtida självförsörjande Mölndal, förstörs. Luft- och vattenkvaliteten försämras. Risk för förorening av grundvatten. Viktiga biotoper, växter och djur hotas, bl.a. den fridlysta hasselsnoken och den skyddsvärda törnskatan. På Fässbergsåsen, där byggnation planeras, finns blandskog som bedöms ha ett ganska högt naturvärde.

 Mölndals Naturskyddsförening agerar för att Lilla Fässbergsdalen, det sista av Fässbergsdalen, ska bevaras.

 

Lilla Fässbergsdalen. Foto Inger Schale 2014-02-02

Kulturmiljövårdsprogrammet för Mölndals stad belyser vikten av att bevara detta öppna jordbrukslandskap som en viktig länk till dalgångens historiska utveckling. Fässbergsdalen utgjorde en havsfjord långt fram mot vikingatiden. Landhöjningen blottlade de tidigare havsbottnarna och med tiden övergick strandängarna till att brukas som jordbruksmark. Fässbergs by byggdes vid kanten av Fässbergsåsen för att så lite som möjligt inkräkta på den bördiga åkermarken. Byn är värdefull ur ett kulturhistoriskt perspektiv då den har en gammal bystruktur som inte förändrades nämnvärt under det s.k. laga skifte, då många andra byar splittrades och gårdarna flyttade i anslutning till mer samlade ägor.

Lilla Fässbergsdalen Foto Inger Schale

Genom Lilla Fässbergsdalen har vilda djur passerat i alla tider och idag utgör Söderleden en av de mest olycksdrabbade vägsträckorna i Göteborgsområdet. Trafikverket arbetar med att försöka överbrygga den hårt trafikerade Söderleden med en s.k. ekodukt för att få bort de nuvarande barriäreffekterna som trafikleden skapar för både människor och natur. För att en sådan ekodukt ska fungera krävs ett välbehållet grönstråk genom Lilla Fässbergsdalen som är den enda oexploaterade förbindelsen till Änggårdsbergen och grönkilens norra delar.

Grönområden är en tillgång för staden och viktiga i Mölndals utveckling. Även fast grönstråkets betydelse framgår i den fördjupade översiktsplanen för Fässbergsdalen, kan de planerade byggnationerna i Lilla Fässbergsdalen riskera att göra stråket så smalt att det inte är fullt funktionellt. Om grönområdena fragmenteras blir den norra delen av grönkilen isolerad. Då skulle inte längre en ekodukt göra lika mycket nytta. Grönstråket måste exempelvis vara så brett så att det är möjligt för älgar och människor att mötas utan att mötet känns för närgånget för båda parterna.

Foto Inger Schale 2008-08-15

Andra djurgrupper som har svårt att passera hårt trafikerade vägar är reptiler och groddjur. Ett exempel från Fässbergsdalen är hasselsnoken. Många av dessa flyttar säsongsvis till eller från övervintringslokalen som måste vara frostfri. Snokarna kan vandra långt och många hasselsnokar kan samlas för övervintring på en och samma lokal vid exempelvis en sydvänd rasbrant. Hasselsnoken förekommer både i Änggårdsbergen och Sandsjöbacka och har dessutom en övervintringsplats i Lilla Fässbergsdalen. Ett fungerande grönstråk med en ekodukt kan hjälpa denna hotade och rödlistade art (som omfattas av EU’s art- och habitatdirektiv) och motverka den genetiska utarmning som annars sker i ett isolerat område.

 

Läs mer:

Leif Lithander, Grönstruktur i tätorten – tillgång eller hinder vid samhällsplanering?, Göteborgs Naturhistoriska Museum Årstryck 2014: 63-72

Tar strid för det gröna stråket – Om det gröna stråket inte blir tillräckligt brett hotas planerna på en ekodukt, Göteborgs-Posten 2013-12-14

 

Foton: Inger Schale

Dela

Kommentera

2 thoughts on “Låt Lilla Fässbergsdalen leva!

  1. Jag bor i Solängen i Mölndal och promenerar ganska ofta genom Lilla Fässbergsdalen. Blev illa berörd, när jag fick reda på att dalen sannolikt skall exploateras. När Jolen bebyggdes för några år sedan försvann, som jag minns det sånglärkan. Jag håller med om allt som ni skrivit angående detta område i er artikel. Det är extremt viktigt att i tätortsområden slå vakt om natur- och kulturvärden. Hårdexploateringen av mark hotar hela lokala bestånd av arter, som ni mycket riktigt påpekar. Är själv mycket naturintresserad och har för övrigt tjädern som specialintresse. Det är jätteviktigt att vi som bor i tätort har tillgång till naturupplevelser i vårt närområde.
    Med vänlig hälsning
    Johan Björck

    • Jag är en Askimsbo, som förutom skogs- och jordbrukskulturmark i Askims socken även värnar andra natur- och kulturbygdsmiljöer i grannsocknar m.m. Jag har under min levnad sedan 1960-talet sett Göteborgs och Mölndals bebyggelses explosionsartade expansion i bl. a. Sisjö-, Eklanda-, Åbro m. fl. områden.
      För ca 10 år sedan såg jag en älg i Änggårdsbergen. Hur ska en sådan kunna komma därifrån numera? Nu har man ju ramat in Änggårdsbergen så att ingen naturpassage finns över till bl. a. skogarna söder om Fässbergsdalen, med bl. a. Sandsjöbacka naturreservat.
      Man har tydligen bestämt sig för, på planavdelngarna i Göteborg och Mölndal, att till varje pris låta bebyggelsen exakt följa reservatsgränserna, utan tanke på övergångszoner mellan ”vildmark” och stad. Det ligger tre vackert belägna gårdar kvar nära Plantagen, väst om, i Fässbergsdalen. Ska inte dessa gårdar få vara kvar? Lilla Fässbergsdalen ska givetvis få vara obebyggd, anser jag.
      Som orienterare/ löpare, har jag tränat en del i dessa reservat under åren.
      Jag ställer mig bakom det som Johan Björck skriver ovan.
      Med vänlig hälsning
      Bernt Berndtsson

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.